Omtag...

publicerat i IVF;
 

Mensen kom i morse. Så vi ställer in på att det blir ett fjärde försök i november. Idag har jag svårt att se slutet på den här cirkusen och känner mig mest bitter. Fast egentligen är det kanske ångest det handlar om. Ångest över att veta att vi ska igenom detta igen, att vi inte kommer att ha kontroll heller nästa gång och ångest över att se alla andra komma framåt i sina liv medan vi bara väntar på att vårt ska starta. Känns verkligen som att vi är pausade, även om vi försöker "passa på" att göra en massa saker utan barn - blir det ingen riktig glädje i det ändå...
 
 
Så nu får vi försöka lägga fullt fokus på göra något helt annat i veckan. Kanske ta tag i träningen igen? Känner mig alltid så osugen och osäker på hur mycket jag kan, borde, ska träna under behandling, så det brukar inte bli av alls, bortsett från promenader. Så det får kanske bli fokus på det ett tag. 
 
Kanske dag att försöka få tag på någon form av extern stöd också, kanske en kurator...
 
 

Ruvardag 12?

publicerat i IVF, Vår resa...;
 

 
Igår fick jag en förblödning, precis som vanligt 1-2 dagar innan beräknad mens (imorgon). Så idag är vi lite uppgivna och inställda på att det blir ytterligare en behandling (nr 4). Vi tänker oss i så fall starta så snart som möjligt men det kommer ju ändå dröja till november, då det krävs en "vanlig" menscykel mellan försöken.  
 
Hur har det sett ut för er andra som gjort flera försök? Har man ändrat mycket kring medicinering? Vi har haft Menopur och Orgalutran alla våra försök men man har ändrat dosen. Några som har erfarenheter av t.ex. kortison för att sänka immunförsvaret? Eller små doser acetylsalicylsyra (aspirin) för att öka blodflödet till livmodern? Jag har läst och hört att vissa får detta som komplement men tycker att det verkar som att åsikterna går isär om huruvida det är bra eller ej?
 
Kram på alla ni fina som kikar in här. Har senaste veckan mest försökt få tiden att gå, därav lite glest mellan inläggen...
 

Andas! (Ruvardag 3)

publicerat i Livet som pågår...;
 
 
 
Har upplevt att jag mått bättre under behandling 3 än de tidigare. Dessutom fick vi ju rätt många äggblåsor denna gång, så jag hoppades väl att det skulle flyta på i den takten hela vägen. Så det kom nog som en liten (psykisk) chock att jag ju faktiskt skulle gå igenom ÄP (värk) och att resultatet ändå blev ganska få och inte så tipp toppbra embryon. Så det blev en rejäl dipp i humör och mående. De sista 2-3 dagarna har jag dock stannat hemma från jobbet (vilket jag ALDRIG gör annars) och bara försökt landa i detta. Jag har tittat på serier, försökt ta långsamma promenader i det vackra vädret och lyssnat på poddar ute på altanen - så skönt! Så nu mår jag faktiskt rätt bra.
 
Livet måste ju pågå vid sidan om allt detta. Samtidigt tror jag vi alltför ofta glömmer vad våra kroppar går igenom och vilken känslomässig berg- och dalbana som pågår hela tiden. Så tid för sig själv där tankar och känslor bara får komma, frisk luft och lagom fysisk aktivitet ska nog inte underskattas. Det kanske inte ökar chanserna för graviditet nämnvärt, men vi ska ju hålla också! Idag ska jag prova lite lätt yoga.
 
Vad har ni för knep för att ta hand om er själva (fysiskt och psykiskt) under behandlingar, ruvning och väntan där emellan?